Igen en ny glastavla!

 Har för några dagar sedan färdigställt min senaste tiffany-fönstertavla som den här gången föreställer en kollibri vid en blomma.

Nedan beskrivs arbetsgången:

Till att börja med klipper man till pappersmönstret som ett pussel, sedan ritar man varje pusselbit på en bit glas, vilken sedan skäres ut och så slipas varje glasbit till rätt formad "pusselbit".

Efter det pusslar man ihop och fäster glasbitarna med nålar och i det här fallet ser det ut som nedan:

 

Därefter klistrar man kopparfolie runt varje glasbit och pusslar igen ihop arbetet.

Fogarna penslade med kemisk vätska

Sedan löder man ihop glasbitarna med lödkolv och tenntråd. Tennet fäster i kopparfolien och på det sättet fogas bitarna samman till en hållbar tavla. I det här fallet har jag sedan penslat på ett slags vätska som genom kemisk reaktion gör att tennet antar en färg i mörk patina. Därefter tvättas tavlan med vatten och diskmedel. Det färdiga resultatet kan man se överst i detta inlägg. Denna tavla kostar 55 € porto.



Min ännu nyare tavla - Blåsippa

 

Här ser man pusselarbetet med de olika glasbitarna på min för tillfället nyaste tavla. Först har pusselbitarna klippts ut i papper, ritats på glasbitar, som skurits och slipats för att passa ihop med varandra. Efter det pillergörat limmar koppartejp på varje glasbit, som sedan löds ihop till ett sammanhängande arbete.



Bild av det i det närmaste färdiga arbetet. Fortfarande saknas kedjan att hänga arbetet i, men här kan man se hur det färgade glaset gör sig mot ljuset.

Eftersom glastavlorna kräver stor arbetsinsats och tillverkas av synnerligen dyrbara råvaror kostar denna tavla 120 € plus porto.

Kolla gärna även min andra blogg:
glasverk.blogspot.com

Vad brinner DU för???

Vi bör alla ha en dröm och en passion i livet. En dröm som vi innerst inne önskar skall bli verklighet - en dag... Om vi förnekar denna drivkraft kommer vårt liv att kännas mer och mer meningslöst och otillfredsställande. Vi jagar vidare utan att finna någon ro, för vi saknar ett accepterat mål att sträva efter.
Vi bör göra allt som står i vår makt för att förverkliga dessa drömmar. Om man får leva sin dröm, leva ut sin passion, då känner man den största lycka man är kapabel till. Det handlar inte om pengar, utan just om passion, att verkligen brinna för det man gör. Perfekt är om man på något sätt kan kombinera detta sitt intresse, sin passion, med sitt yrke. Bevisat är också, att man inte blir utbrännd fast man arbetar långa dagar, bara man verkligen brinner för det man gör.

 Så ställ dig frågan: Vad brinner jag för? Förverkliga dina drömmar och du skall se att lyckan och tillfredsställelsen med livet kommer på köpet!

Har allt en mening???

Har för en tid sedan läst Tomas Sjödins bok "Reservkraft". Han skildrar här livet som förälder till två barn med fortskridande hjärnsjukdomar. Dag för dag blir hans barn allt sämre och kommer dessvärre inte att leva tills de blir pensionärer. Hur klarar en förälder en sådan sak? Som röd tråd genom hela boken löper frågan: "Är det meningen att allt skall ha en mening?"

Jag har personligen valt att tänka att allt som sker har en mening, även om vi inte kanske förstår meningen just när något svårt sker. Men i och för sig kan jag förstå känslan att det inte kan finnas någon mening med att små oskyldiga barn skall lida och plågas. Det är en svår fråga, jag vet inte längre om det finns något svar...


Vad tycker ni?
Har allt som sker en mening?


Detta inlägg finns ochså publicerat på min andra blogg:
glasverk.blogspot.com

Hunden med på jobbet???

 I dagens tidning stod det att 59 % av arbetsgivarna i Sverige tycker man kunde få ta hunden med på jobb. 

Detta av den orsaken att en hund får människor att må bättre - bara man inte är allergiker eller hundrädd.

Vad beror då detta på?

När man klappar en hund frisätts samma ämne som när en mor ammar sitt barn - oxytocin. Det är ett ämne som får dig att känna dig bra till mods och avslappnad, eftersom det sänker stresshormonet kortisol.

Det är sedan tidigare känt att hundägare återhämtar sig bättre och har större chans att överleva en hjärtoperation. Detta pga att oxytocinnivåerna stiger både hos människan och hunden. 

 Den positiva effekten uppstår endast hos personer som gillar hundar. Är man kattmänniska kommer effekten av att smeka en katt.

Presterar då anställda som får ha sin hund med sig på jobbet bättre?

Ja, om det går bra att ha hunden på jobbet så blir man lugnare för man slipper dåligt samvete över att hunden är ensam och man behöver inte stressa iväg hem. 

Nu beror det kanske lite på arbetsplatsen ifall man kan ha en hund med sig eller ej. På min arbetsplats är det faktiskt helt ok att ha hunden med sig, så gott som varje dag har vi en hund åtminstone en liten stund hos oss. Och faktum är att många verkligen lyser upp då de får krafsa en mjuk pälsboll. Hundarna verkar också gilla att komma med, många är de hundägare som berättat att deras hund blir vild av glädje då de närmar sig huset...Här vankas ju krafs från många villiga händer.

Hur tänker du? Bra eller dåligt? Ja eller nej??

Har du själv möjlighet att ha hund med på jobbet?

Kan du tänka dig godkänna att din arbetskamrat tar sin hund med?

Meningsfull sysselsättning

Har en tid oroats av att jag inom mitt arbete känt en slags oro och "meningslöshet. Detta är en aning störande i och med att jag arbetar inom rehabilitering av personer med mental ohälsa. Mitt arbete går så att säga ut på att motivera personer att delta i den arbetsorienterade vardagen. Inte så lätt att arbeta motiverande om man själv upplever arbetet som meningslöst...???

Nå, nu läser jag en bok, "Aktivitet & Relation - mål och medel inom psykosocial rehabilitering". Efter några kapitel inser jag att det som kallas meningsfull sysselsättning kan se ut på 97 olika sätt. Det som känns motiverande för mig kanske inte alls känns det för en annan, medan saker jag inte alls upplever motiverande kan i hög grad motivera en annan människa. Vilken AHA-upplevelse!!

Alltså...kanske lösningen ligger i att ta reda på vad var och en anser som motiverande för just henne/honom... Och sedan forma sitt arbete efter det...Man får liksom GILLA LÄGET...

Tänk, jag som så ivrigt predikat om att alla är unika, alla är olika och bla bla bla...Och så har jag gått och missat pointen och i min enfald inte reflekterat över att det för någon kan kännas ytterst meningsfullt att t.ex stryka trosor, trots att jag tycker det är förfärligt slöseri med tid. (Motiverande kan det vara för de känns skönare mot kroppen -> ökat välmående -> insats för att någon skall må bra...)

Ja, vi lär oss varje dag saker som egentligen borde vara självklara. Men som man av födsel och ohejdad vana gått och glömt bort...Ibland undrar man om man överhuvudtaget har blivit ett skvatt klokare genom åren...

Fredens vita duva

Det här arbetet är ett av mina personliga favoriter, därför har jag valt att börja min blogg med det.

Motivet ritade jag efter en svår personlig förlust. Läs mera om det i min andra blogg:

glasverk.blogspot.com

För mig representerar duvan såväl freden som själens uppstigande till himlen. 

Det är det som är så bra med konst, man kan "läsa in" vad man själv känner för i de olika konstverken...

Personligen är jag svag för färgen blått, därför går många av mina glasverk i blått. Men det är en smaksak, inget säger att inte ramen kunde vara i t.ex grönt och representera den gröna naturen. Möjligheterna är oändliga och varje konstverk blir därför helt unikt. Inget arbete är det andra likt...

Hoppas ni kommer att njuta av att titta på denna sida av glasverk. Själv njuter jag av att jobba med det glittrande, glimmande materialet, fastän det vassa glaset mer eller mindre alltid skär sönder fingertopparna.Men vem lider inte för konstens skull? 

Alla har vi drömmar, ibland en dröm mera orealistiskt än en annan. Min orealistiska  dröm är att bli ekonomiskt oberoende och få syssla med detta för njutningens skull...

Vad vore livet utan drömmar???

Vilken är din dröm?