Tiffany teknik

Tiffanytekniken är ett ganska nytt sätt att tillverka glasfönster. Namnet kommer ursprungligen från en man som hette Louis Comfort Tiffany (1848–1933). Han uppfann i alla fall inte tiffanytekniken, vilket man lätt kunde tro. Tiffanytekniken utvecklades år 1885 av Sanford Bray som arbetade i en glasstudio i Boston. L. C. Tiffany köpte patenten år 1888. 

 

Med hjälp av tiffanytekniken är det möjligt att bearbeta även små och noggranna detaljer. I tiffanytekniken limmar man tunnt kopparfolieband runt glasbitar, vilka löds ihop med hjälp av tenn och en lödkolv. När tennet hårdnar bildas en hållbar fog mellan glasbitarna, vilket hindrar dem att lossna från varandra. 

Man inleder arbetet med att välja vilka glas man vill ha i sitt glasarbete.Detta gör man bäst i dagsljus genom att se hur glaset ser ut mot ljuset.Det finns en uppsjö olika glas. Nedan en kort beskrivning:

- Opalsentglas används mest för att göra lampor. Det är oftast marmorerat och kan vara från transparent till opak (släpper igenom bara lite ljus). Detta glas ger ett  mjukt ljus och ger intryck av att glaset är självt lysande.

- Katedralglas är mer transparent och användbart till fönster. Det kan också användas till ljuspunkter i lampor.

- Ripple eller strukturerat glas (med räfflor eller struktur på ena sidan) ger fin effekt på blom- och vattenmotiv.Blommor och blad ger ett levande intryck och vatten ser ut att ha vågor. Dessa glas är svåra att skära , då de har en tendens att brista på fel ställen.

- Antikglas är munblåst. Unikt för detta glas är det har små blåsor och strimmor, vilka ger det sin egen karaktär.

Sedan fortsätter man genom att rita eller kopiera ett mönster. Först kalkerar man av mönstret på ett tunt papper och sedan för man över det till tjockare papper eller till tunn kartong. Numrera bitarna och klipp ut dem. Placera därefter ut bitarna på de olikfärgade glasen, rita runt dem och skär ut. Kopian på det tunna pappret använder man till att lägga glasbitarna på, så att man håller ordning på dem, och ser att de passar ihop. Originalmönstret sparas för senare bruk.

Att skära glas är ett kapitel för sig. Det finns en del olika glasskärare (kolla fliken tiffany verktyg) och var och en har sin egen favorit.

Viktigt är dock att alltid hålla skäraren med trissan i rätt vinkel mot glaset. Använd alltid skärolja, det ger mindre splitter och sparar skärtrissan. Detfinns säkrare med oljebehållare och andra som man lämpligen har stående på en sudd eller trasa dränkt med skärolja. En skärare med oljebehållare är dyr, men är ändå en bra investering för den som skär mycket.Skär med rätt vinkel.

När man skurit ut bitarna skall de olika glasbitarna slipas.Kanten måste slipas jämn så att den ger bra fäste för kopparfolien och inte förstör den. Det gäller också att biten följer konturerna i mönstret, då får man ofta korrigera med slipning. Jämför med originalmönstret! Använd en våt slipsten, en sk glasfil eller en glasslipmaskin (kolla under verktyg). Slipmaskinen är till stor hjälp, speciellt till större eller mer komplicerade bitar. Varje grovt skuren bit slipas snabbt till rätt form. Skarpa innerkurvor är ofta enklare att slipa än att skära ur.

 

Efter slipningen ska glasbitarna tvättas och torkas.  Glasbitarna kläs därefter med kopparfolie och löds ihop med hjälp av lödtenn och lödkolv.  Folien läggs runt kanten på glaset. 

Till lödningen behövs lödkolv, lödvatten och tenn. Lödkolvar med temperaturkontroll är till stor hjälp. Lödvattnet är frätande, det kan vara bra att fylla över det i ett stabilare glas eftersom man lätt välter plastflaskan när man arbetar. Det kan sprätta lödvatten när man hettar upp en fog, så att det är säkrast att använda skyddsglasögon även när man löder. Placera de folierade glasbitarna i läge på en korkplatta (ex anslagstavla) med hjälp av knappnålar. Pensla lödvätskan på folien med en smal pensel. Starta med att löda i några punkter, så att bitarna håller ihop och nu kan du ta bort nålarna.Börja sedan med att fylla fogarna på baksidan, folien ska täckas av ett jämnt lager tenn. Gör samma sak med framsidan. Sista steget är att jämna ut lödfogen. Dra lödkolven med en långsam obruten rörelse över lödfogen så att bubblor och ojämnheter försvinner. En perfekt lödfog har en jämn halvrund form. Till sist skall föremålet tvättas och torkas noga.

En lödskarv är blank och silverfärgad, men man kan patinera lödningen för att åstadkomma en skarv i koppar eller brons. Detta gör fogen mer diskret och man fäster mera uppmärksamhet på glaset.Man penslar då skarvarna. För att patineringen skall ha största effekt bör den stå en stund. Sist skall arbetet igen tvättas.  


Nu återstår endast att hänga upp arbetet...